Hej alla ni trogna läsare! Och ni andra lite mindre trogna också såklart!! Hoppas att ni har lite överseende med det något sena blogginlägget från mig och som plåster på såren ska jag berätta för er om vår häftiga vistelse Alcatraz. 18:45 i fredagskväll gick färjan från hamnen i San Fran ut till den lilla ön där fängelset är beläget. Mina förväntningar som liknade dem jag hade inför spökvandringen på Torpa Stenhus försvann hastigt när jag insåg att vår grupp inte bestod av 15 personer utan närmare 300 personer. Myskänslan försvann ytterligare lite till när guiden gav var och en ett par hörlurar med en inspelning av en guidning. Men inga tårar föll över det! Fängelset är välbevarat och därför väldigt häftigt och bandet gav en bra insikt hur fångarna faktiskt hade det. Vi fick också ta del av de rymningar och myter som finns kring Alcatraz men de får ni själva ta er dit för att få svar på, för det är en turistattraktion som jag rekommenderar att besöka!

Hej gott folk! Relativt tidigt imorse satte sig jag och min host-mom, Kathy, i bilen och begav oss till San Fransisco för att kika lite närmre på staden. Vi hade en fantastiskt dag med heeelt otroligt väder, vilket betyder mellan 25-30 rader. Vi började med att stanna vid den berömda Golden gate för att ta en liten promenad över. Vi valde tydligen en bra tidpunkt på dagen för att göra det eftersom det inte var mycket folk på bron och en hel del delfiner i vattnet. Vi fortsatte sedan vår resa in mot staden och nästa stopp var de berömda kvarteren runt Haight och Ashbury. Definitivt ett "måste-se-område" om ni någon gång skulle besöka staden!! Området är känt för att vara lite alternativt och på gatorna strövade håriga, illaluktande människor i färgaglada trasor som skulle föreställa kläder. Alla verkade vara väldigt trötta för deras ögon liknade röda pingisbollar... Jag tror det beror på att de har varit uppe och firat "4-20" som är en stor högtid för människorna som bor vid Haight och Ashbury, det är nämligen dagen då man samlas och röker gräs. Jag måste ändå säga att jag fick känslor för kvarteren för de hade en speciell personlighet men jag kände också att det räckte efter en timma så vi satte och oss i bilen igen och körde vidare och kikade lite på Lombardo Street (den slingra backen mitt i San Fran), Chinatown (där många kinser bor och handlar saker), Golden gate-park (en otroligt stor park där invånarna kan känns på friluftsliv mitt i San Fran). På vägen hem sedan kände jag mig riktigt nöjd med dagen. Det känns som Kathy har visat mig guldställena i staden, både kända och mindre kända men framförallt platser som jag inte hade fått se om jag åkt med en turist-buss.

Efter en hel del plugg och förummande av bloggning kommer här ett litet blogginlägg. Idag har vi avklarat ett prov i political science (politik, för våra inte så språkorienterade läsare) och framför oss har vi inlämningar i både business writing (affärsdokumentering) och local economy (företagsekonomi). Men som sanna entreprenörer planerar en del av oss (mig inkluderat) in en resa till nationalparken Yosemite över helgen för att ta en paus i skrivandet av inlämningarna... Yosemite ska vara väldigt fin och vi har hört från tidigare år att det ska vara en upplevelse och våra förväntingar flödar. Men återigen så är vi sanna entreprenörer, och de som är riktigt, riktigt sanna entreprenörer (också mig inkluderat) tar givetvis med sina papper och pennor för att kunna göra en riktigt fin inlämning. Dessvärre så har jag kikat lite på väderleksrapporten och det ser inte ljust ut, bokstavligt talat! Regnet ska stå som spön i backen! Som tur är vi inte bara sanna entreprenörer, utan vi är också sanna svenska vikingar och följer ordspråket "Det finns inga dåliga väder, bara dåliga kläder" och därför har jag försökt packa vattentätt. Min hostfamilj har var väldigt hjälpsamma och plockat fram lite bra kläder men jag känner ändå att en gummibåt hade varit en bättre lösning på problemet...

Igår var det Cesar Chavez day, som jag inte har någon aning vad det är, och idag var Palm Sunday som jag däremot kände till lite mer och är en dag som man faktiskt firar. Amerikanarna verkar hysteriska med alla sina speciella dagar... I alla fall så bestämde jag mig för att följa med mina hostföräldrar till deras kyrka för att fira just Palm Sunday. Det var alltså idag, fast ungefär 2000 år sedan som Jesus sägs ridit in på en åsna i Jerusalem och folket hälsade honom med palmkvistar. Det var en trevlig stund i kyrkan och ceremonin visade sig att inte vara alltför olik den svenska missionkyrkan som jag ibland går till. Något mer liberal än Svenska kyrkan skulle man kunna säga, vilket kändes bra för mig som nykomling. Jag tror att vi alla 19 elever skulle kunna behöva några palmkvistar att skydda oss från solen med idag. O'boy, vilket vackert väder det har varit! Efter flera dagars regnande (eller jag kanske ska säga rinnande) så sprack det upp och vi har haft en oskyldigt blå himmel idag! Men jag fick nöja mig med att se det från mitt fönster för som vanligt så har jag skjutit upp mina läxor och fick så snällt sitta och göra dem idag. Det var nog kanske lika bra eftersom jag brände mig under skidresan i fredags och numera liknar en clown. Som en finale på mina inomhusaktiviteter åkte jag och mina hostföräldrar till biografen i Santa Rosa och kikade på den nya filmen Hunger games. Jag vill nog slå ett slag för den! Okey, de hade inte råd med ett kamerastativ och idéen har man sett i alltifrån the gladiator till star trek... Men vem gillar inte en snygg, självständig tjej som ilar runt i skogen och vet hur man hanterar en båge? Jag kan informera om att detta inlägg är helt 1 april-skämt-fritt. Jag borde väl egentligen klämt in något kul skämt men samtidigt kanske våra föräldrar som läser detta börja oroa sig för mycket. Men som sagt, Amerikanarna gillar sina dagar...