ETT MIRAKEL

Om man är optimistisk, vilket jag allt som oftast tenderar vara, är det nu bara en vecka kvar tills vi åker. Tiden har gått mirakulöst fort!! Samtidigt som våren är i antågande här i Sverige har vi fått rapporter om att den kaliforniska solen lyser med sin frånvaro. Men som sann optimist väljer jag att förbise det faktum att vädret, i alla fall de första dagarna (väderprognosen sträcker sig för tillfället inte längre än den 23:e mars), inte kommer ge oss den gyllenbruna färg vi så länge suktat efter. Istället kommer jag med det, på förhand, kanske vågade påståendet, "oavsett väderförhållanden kommer jag, tillsammans med 18 av mina absolut närmsta vänner, uppleva sju oförglömliga veckor som vi för alltid kommer minnas som veckor fyllda av ren glädje".

We are looking forward to meeting you later this week." Så står det i mailet jag precis fick av mina host-päron.
  • Antingen så har man längre veckor i USA än i Sverige
  • eller så räknar inte amerikaner veckan man är i just nu
  • eller så har de fått annan information än vad vi har fått angående vår avresa
  • eller, vilket som är mest troligt, så har de helt enkelt bara skrivit fel.
Oavsett vad, ser jag det som ett tydligt tecken på att påbörja packningen snarast. Lingonsylt, mandelmassa, presenter, kläder och skor ska trängas om det något begränsade utrymme som resväskan erbjuder. I slutändan tror jag att det kommer krävas ett mirakel för att få den stängd.

P.S

Allas vår Ranelid och Flinck ska självklart vara med på ett hörn!

"Ett mirakel som kallas kärleken, ett mirakel
Kärleken kärleken kärleken, oj oj
Ett mirakel som kallas kärleken
Nu kommer kärleken, nu kommer armén, nu kommer soldaterna
Herregud
Mirakel"


</div>
<div><em><br /></em></div>
"När löpsedlarna flaxar vilt, och mitt liv fläks ut för er
När olyckskorpar kraxar är mitt svar en upplyst scen
Och det är för dig som jag gör min entré"

D.S

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0